Vardagslunk
Arbete och Dagis
Så har livet återgått till vardagen efter semestern. Jag och Marie har börjat jobba och Agnes har börjat gå på dagis igen. Agnes tycker verkligen om att vara på dagis. Redan sedan första dagen har hon knappt tid att säga hej då på morgonen och hon vill oftast inte följa med hem på eftermiddagen.
Jag tycker det är ganska roligt att vara tillbaka på jobbet. Är instrultör på utbildning hela den här veckan. Från och med nästa vecka ska jag börja jobba ute ordentligt igen efter utbildning i princip hela vintern.
Tidsomställning
Många har frågat hur vi klarat tidsomställningen. För mig har det inte varit några problem alls. Jag är ju van att ställa om mellan natt och dag ofta flera gånger i veckan. Marie har haft det lite tyngre men hon har kom in i vardagsrutinen igen efter några dagar. Med Agnes hade vi tur att hon var vaken riktigt länge när vi kom hem. Vi landade ca kl. 17 svensk tid vilket innebär att klockan var ca 23 vietnamesisk tid. Trots det somnade hon inte förrän vi började köra mot Sundsvall vid 19-tiden svensk tid. Då var klockan över 01.00 vietnamesisk tid och hon hade inte sovit sedan lunch. Det gjorde att Agnes vände tillbaka dygnet nästan direkt.
Största problemet nu är att hon vant sig vid att sova i mamma och pappas säng. Nu är det lite svårt att få henne att somna i sin egen säng vissa kvällar. Men ihärdighet lönar sig och nu börjar det gå bättre.
Pratar inte än
Agnes har inte börjat prata ordentligt ännu även om något fler ord och flera ljud har kommit. Nya favoritordet är momo och wow. Favoritljudet är iiiiiiihhhhh. Det hör man rätt ofta. Men hon är på gång och hon kommer säkert börja säga fler och fler ord nu när hon är på dagis och lyssnar på de andra barnen. För vi märker att hon vill säga mycket och att hon vill kommunicera men att hon inte får fram det hon vill.
Göteborgsvarvet
Nu är det bara två månader kvar till göteborgsvarvet så löpträningen har börjat komma igång på allvar. Har sprungit två gånger den här vecka. Nästa vecka ska jag börja komma igång med långpassen då minst ett pass i veckan ska vara på över en mil. Dock tror jag att sjukdomen under december och januari samt semestern sätter stopp för målet att springa på 1.40 i år. Men de få pass jag gjort hittills känns mycket bättre än de första passen förra året så man vet aldrig. Det känns som att grundkonditionen är bättre nu än förra året.
Hockeysäsongen
Nu är hockeysäsongen i princip över. Jag har en match kvar som jag vet och jag tror inte det blir några fler efter den. Skulle vara någon enstaka. Sedan är det bara att hoppas att man får chansen som ordinarie i Div. 1 nästa säsong. Känns ganska hoppfullt. De matcher jag haft i ettan och kvalet till ettan har gått riktigt bra och de gånger jag haft granskning har jag fått mycket positiva omdömen. Men konkurrensen är hård och det finns få platser så det känns väldigt osäkert om man får en plats nästa år.
Nä, nu ska jag gå och duscha och sedan sova inför ytterliggare en utbildningsdag.
Så har livet återgått till vardagen efter semestern. Jag och Marie har börjat jobba och Agnes har börjat gå på dagis igen. Agnes tycker verkligen om att vara på dagis. Redan sedan första dagen har hon knappt tid att säga hej då på morgonen och hon vill oftast inte följa med hem på eftermiddagen.
Jag tycker det är ganska roligt att vara tillbaka på jobbet. Är instrultör på utbildning hela den här veckan. Från och med nästa vecka ska jag börja jobba ute ordentligt igen efter utbildning i princip hela vintern.
Tidsomställning
Många har frågat hur vi klarat tidsomställningen. För mig har det inte varit några problem alls. Jag är ju van att ställa om mellan natt och dag ofta flera gånger i veckan. Marie har haft det lite tyngre men hon har kom in i vardagsrutinen igen efter några dagar. Med Agnes hade vi tur att hon var vaken riktigt länge när vi kom hem. Vi landade ca kl. 17 svensk tid vilket innebär att klockan var ca 23 vietnamesisk tid. Trots det somnade hon inte förrän vi började köra mot Sundsvall vid 19-tiden svensk tid. Då var klockan över 01.00 vietnamesisk tid och hon hade inte sovit sedan lunch. Det gjorde att Agnes vände tillbaka dygnet nästan direkt.
Största problemet nu är att hon vant sig vid att sova i mamma och pappas säng. Nu är det lite svårt att få henne att somna i sin egen säng vissa kvällar. Men ihärdighet lönar sig och nu börjar det gå bättre.
Pratar inte än
Agnes har inte börjat prata ordentligt ännu även om något fler ord och flera ljud har kommit. Nya favoritordet är momo och wow. Favoritljudet är iiiiiiihhhhh. Det hör man rätt ofta. Men hon är på gång och hon kommer säkert börja säga fler och fler ord nu när hon är på dagis och lyssnar på de andra barnen. För vi märker att hon vill säga mycket och att hon vill kommunicera men att hon inte får fram det hon vill.
Göteborgsvarvet
Nu är det bara två månader kvar till göteborgsvarvet så löpträningen har börjat komma igång på allvar. Har sprungit två gånger den här vecka. Nästa vecka ska jag börja komma igång med långpassen då minst ett pass i veckan ska vara på över en mil. Dock tror jag att sjukdomen under december och januari samt semestern sätter stopp för målet att springa på 1.40 i år. Men de få pass jag gjort hittills känns mycket bättre än de första passen förra året så man vet aldrig. Det känns som att grundkonditionen är bättre nu än förra året.
Hockeysäsongen
Nu är hockeysäsongen i princip över. Jag har en match kvar som jag vet och jag tror inte det blir några fler efter den. Skulle vara någon enstaka. Sedan är det bara att hoppas att man får chansen som ordinarie i Div. 1 nästa säsong. Känns ganska hoppfullt. De matcher jag haft i ettan och kvalet till ettan har gått riktigt bra och de gånger jag haft granskning har jag fått mycket positiva omdömen. Men konkurrensen är hård och det finns få platser så det känns väldigt osäkert om man får en plats nästa år.
Nä, nu ska jag gå och duscha och sedan sova inför ytterliggare en utbildningsdag.
Kommentarer
Trackback
