forstagangspappa

Agnes har fyllt en månad

I går, måndag, blev så vår lilla älskling en månad. Kan inte riktigt fatta att det gått en hel månad redan. Tiden springer verkligen iväg. Gäller att passa på att njuta av den här tiden när hon är snäll och gosig. Det är både och att det är sommar just nu. Det är härligt att kunna vara ute då det är fint väder. Kunna gå på stan eller på promenader. Samtidigt är det en massa i trädgården som ska fixas och framför allt får man dåligt samvete om man ligger inne och gosar med familjen om det är bra väder ute.

Min mammas släkt har en tradition att fotas i två speciella tröjor på 1 månaders dagen. Tröjorna gjorde min mammas mormor eller farmor (kommer inte ihåg vilken, förlåt mamma) till min mamma då hon föddes. Sedan är alla mammas syskon och alla mormors barnbarn fotade i tröjorna. Så nu blev Agnes tredje generationen att fotas i tröjorna på 1 månaders dagen.



Papparollen

Innan Agnes föddes hade jag ingen aning om vad som väntade mig. Jag måste säga att nu känns det helt naturligt att vara pappa. Det känns så självklart på något sätt. Ibland känns det lite trist att det bara är mammas bröst som duger men samtidigt förstår jag ju att det är maten som är det som lockar. Inget slår dock känslan av att ta upp henne när hon är ledsen och märka att hon tröstas bara av att vara i min famn och höra min röst. Jag längtar verkligen efter att se framsteg i hennes minspel och joller. För mig som ser henne varje dag märker man kanske inte de små förändrigarna men nu när mamma var på besök så såg hon massa saker. Hur Agnes reagerade helt olika på farmors röst och på sin mammas röst. Det känns härligt att hon redan känner igen rösten och har knutit sig till den.

Jag är väldigt glad att jag har ett jobb som innebär att jag får vara hemma mer än två dagar i veckan med min familj. Det känns otroligt viktigt att Agnes ska få ett starkt band även till mig som pappa redan från början.

BVC-besök

Vi har varit på några BVC-besök och vi har fått ett hembesök. På 1 månaders dagen var vi och vägde och mätte Agnes. Hon går upp massor i vikt. Nu väger hon hela 4260 g och var ca 52 cm lång. Då hade hon gått upp nästan ett halvkilo på en och en halv vecka. Så tillräckligt med mat får hon definitivt. Det känns skönt att veta när hon har sina skrikperioder på kvällarna. Får dom kommer och går. De senaste dagarna har varit ganska bra men ikväll var hon lite skrikig igen. Fast man ska inte klaga när hon skriker på kvällen. Hon kunde ha skrikit på natten. Nu är man ju ändå vaken och har ork att försöka trösta henne.

BESÖK

Nu har vi haft besök i princip en hel vecka i sträck. Först var Kalle här i två dagar. Sedna var Ingela och Jenny här över helgen. Igår kom farmor Elisabeth på besök i två dagar. Det har varit jättekul med besök men nu ska det bli skönt med lite lugn och ro här hemma. Jag ska visserligen jobba onsdag till lördag men det blir i alla fall lugnt hemma.

På lördag ska vi på dop men det är i Nora och bara över dan så det ska nog gå bra. Hoppas bara jag slutar i tid på lördag morgon så jag får sova några timmar innan jag måste köra.

Nattsuddare

Jag kommer på mig själv att vara en riktig kvällsmänniska. Jag sitter gärna uppe till efter midnatt och pysslar på med saker, framför allt framför datorn. Bara att inse att jag är en kvällsmänniska och inte en morgonmänniska. Gäller att försöka anpassa livet därefter medan man kan. För i framtiden lär det vara jag som får anpassa mig efter mina barn.

Nu är det nog ändå dax att gå och sova så man får något gjort innan jobbet imorgon.

God natt.