Olympiska Spelen
OS i Kina
Äntligen har de Olympiska Spelen börjat.
Som idrottsfantast är det ju underbart att få se all denna idrott. Speciellt roligt är OS i och med att alla smala sporter helt plötsligt blir intressanta. Hur många kollar på bågskytte, dubbeltrap och kanot förutom vid OS. Då är det helt plötsligt jätteintressant att kolla på, framför allt om Sverige har medaljchans.
Dop
I lördags döptes vår lilla Agnes. Dopet hölls i Bjärtrå Kyrka, vilket var samma kyrka som vi gifte oss i förra sommaren. Även prästen och kantorn var samma som vi hade på bröllopet. Agnes hade på sig en dopklänning som min mammas farmor sydde till min mamma när hon skulle döpas. Även jag är döpt i den dopklänningen. Agnes blev den tredje generationen att döpas i dopklänningen från 1954. Roligt med traditioner.
Det var ett fint dop och Agnes höll sig snäll under hela dopet, till och med när prästen hällde vatten på hennes huvud.
Agnes Elisabeth i famnen på en stolt pappa.
Fröken med humör
Nu börjar Agnes visa att hon kan vara glad och ledsen. Ibland kommer verkliga surminen fram.
Men när hon får ögonkontakt med någon hon känner igen och fram för allt med mamma eller pappa kan hon brista ut i ett riktigt leende.
När man möts av det leendet är det underbart att vara förälder. Tiden springer iväg och Agnes växer så det knakar. Snart kommer hon börja vända på sig och rätt vad det är så sitter hon upp. Förutom att hon börjat le och visa surläppen har hon börjat jollra riktigt mycket. Vissa stunder kan hon jollra på i flera minuter i sträck och hon ser riktigt glad ut när hon gör det.
Nu är det dax att gå och umgås med åldermor (gammelfarmor) som är på besök från Helsingborg.
Äntligen har de Olympiska Spelen börjat.
Som idrottsfantast är det ju underbart att få se all denna idrott. Speciellt roligt är OS i och med att alla smala sporter helt plötsligt blir intressanta. Hur många kollar på bågskytte, dubbeltrap och kanot förutom vid OS. Då är det helt plötsligt jätteintressant att kolla på, framför allt om Sverige har medaljchans.
Dop
I lördags döptes vår lilla Agnes. Dopet hölls i Bjärtrå Kyrka, vilket var samma kyrka som vi gifte oss i förra sommaren. Även prästen och kantorn var samma som vi hade på bröllopet. Agnes hade på sig en dopklänning som min mammas farmor sydde till min mamma när hon skulle döpas. Även jag är döpt i den dopklänningen. Agnes blev den tredje generationen att döpas i dopklänningen från 1954. Roligt med traditioner.
Det var ett fint dop och Agnes höll sig snäll under hela dopet, till och med när prästen hällde vatten på hennes huvud.
Agnes Elisabeth i famnen på en stolt pappa.
Fröken med humör
Nu börjar Agnes visa att hon kan vara glad och ledsen. Ibland kommer verkliga surminen fram.
Men när hon får ögonkontakt med någon hon känner igen och fram för allt med mamma eller pappa kan hon brista ut i ett riktigt leende.
När man möts av det leendet är det underbart att vara förälder. Tiden springer iväg och Agnes växer så det knakar. Snart kommer hon börja vända på sig och rätt vad det är så sitter hon upp. Förutom att hon börjat le och visa surläppen har hon börjat jollra riktigt mycket. Vissa stunder kan hon jollra på i flera minuter i sträck och hon ser riktigt glad ut när hon gör det.
Nu är det dax att gå och umgås med åldermor (gammelfarmor) som är på besök från Helsingborg.
Kommentarer
Trackback
